Min resa

Jag har alltid älskat att träna. från olika lagsporter till styrketräning under hela mitt liv. Vissa perioder har det varit sämre, men trots allt har jag känt att träning har varit viktigt för mitt välmående.

Men det har inte alltid handlat om lust – utan också om insikt att jag ”måste”. Som för många så har jag ett antal skador att brottas med.

Efter en MC olycka i yngre år så fick jag en kotkompression i nacken som ständigt stökat för mig. Jag har också ett korsband som slets av för många år sedan. Två underbara barn senare har också kroppen påverkats på olika sätt. Oavsett anledningar har jag dragits med ont i axlar, ont i bröstrygg och ländrygg till och från under många år.

Så fort jag av någon anledning inte kunna träna så har alla krämpor kommit tillbaka och förvärrats.

En period 2011-2013 hade jag ledsnat på träningen. att gå till gymet var inte kul, alla pass som erbjuds var tråkiga. Ingen ville träna med mig. Motivationen var helt borta och jag gick ned plikskyldigast ett par dagar i veckan max. En morgon 2013 kom jag inte ur sängen. Bröstryggen gjorde så ont att jag inte kunde andas. Jag insåg att jag måste göra något.

En tjej på jobbet berättade att hon skulle testa CrossFit. En PT hon kände skulle köra ett provpass med henne. Jag blev nyfiken och hängde med ner. Där hände det något i mig som jag inte kan förklara.

Dagen efter och två dagar till kunde jag inte gå i trappor annat är baklänges. Hade sån träningsvärk överallt men ett stort leende på läpparna.

början däck

danne

 

Share Button